Dolly med sitt superknytt i morse   

Ibland är livet tufft för en liten en..  Vissa föds som vi alla vet med sämre förutsättningar i livet. 

Closet Baby är en av dem. 

Fifis fina Pod har ju varit dräktig och vi såg såklart spänt fram emot tilldragelsen. Som var beräknad till lutet av förra veckan.

Men ibland går det lite galet, utan synbar anledning. Dessa små krulliga kom redan på dag 58! Eller ja snarare natt då.. Det är alldeles för tidigt för små kattliv, där varje dag sista tiden gör stor skillnad. Över 60 dygn vill man absolut ha dem, och helst sådär 62-65. 

Inte oväntat så blev då alltså inte heller så bra, 2 klarade inte livhanken utan var döfödda..   Men nummer 3, en liten vit tösdabit var det gott gry i! Jag var där tidig tidig morgon, och kände direkt att det var en stark och envis tjej.   Den diade redan flitigt, så det kändes ju lite lovande iallfall. 60 gram födslovikt.

En liten prematur nyföding!   

Efter första dygnet hade dock grynet tappat till 56 gram och det var såklart dags för stödmatning. Pigg och alert alltjämt, men det visade sig tji så svårt att få grammen att röra sig uppåt! Ett dygn senare var vågen på det samma o Fifi började se rätt sliten ut. Varannan timme dygnet runt kan jag säga är ingen barnlek!

Jag körde helt sonika till Malmö och vi fraktade hem hela familjen på Ystadgatan ttill Kungsgarden, dvs Fifi, Pod, Podyngel och bengalflickorna Duma och Marjoree.

Prickflickorna fick ett eget rum, sådär nöjda över bytet men nöden har ingen lag! Fifi m Podfamilj fick gästrummet. Nu kunde vi dela lite mer på bördan av matning. Ffi tog dock alltjämt det mesta men jag kunde hjälpa så hon fick lite långa sovmorgnar. Dessutom bytte vi till flytande KMR.

Nu började det hända grejer, vikten knaprade uppåt! Först bara några ynka gram i taget, men bara det var ju som julafton.   

Hon fick snabbt arbetsnamnet Closet Baby, tror det var Åsa som döpte henne faktiskt. =) Vi har numera förkortat det till CB! CB hade hela tiden diat sin mamma och nu äntligen verkade den stark nog att få isig bra med mat och började rata stödmålen allt emellan. Så vi töjde timmarna och hittade en rytm på 3-4 timmar. Oturligt för Fifi var hon alltid hungrigast på nätterna hihi, så inga långa sovpass direkt. Nu ökade CB ca 10 gram per dag och efter 7 dagar vägde hon 90 gram!!!  

Barnvakt 24-7...

Fifi tar nu paus som mormor och åker till Malmö för att jobba över helgen. Jag steppar in som fulltidsnanny och flyttar in i gästrummet.

Vad händer då?? Jo, snuvan från helvetet slår till!!??? Dolly är normalt aldrig snuvig, men hade nyst några gånger sen förlossningen. Antagligen en latent snuva som brutit ut av stress (som en födsel alltid innebär). Dock inget alls dramatiskt. Men ja nu hade bebisen fått det.. Kan ni tänka er att vara en mycket mycket liten devontjej med mkt kort näsa som blir helt igenkorkad med snuva..   

Blev ju helt omöjligt för henne att dia, eller nästan också för den delen ens svälja när jag matade. Hon tappade andan direkt. Vi kokade ju genast kosaltlösning och droppade i näsan, men det hjälpte föga. Vikten började falla.. CB blev allt mattare. På lördagsmorgonen var det inte mycket ork kvar i grynet, hon låg med öppen mun och chippade efter luft. Jag var helt säker på att lunginflammationen var på g. Kändes bara hopplöst och såå taskigt när hon kämpat så hårt hela sin första vecka. 

Men det gäller att inte ge upp! Räknade ut en mikroskopisk dos antibiotika, och droppade i munnen, två droppar morgon och kväll. Ofta kan så små ungar inte tillgodogöra sig antibiotika, men det är värt att prova när läget är akut. Dessutom hängde jag på låset till apoteket och köpte Nezeril näsdroppar för barn. Hade blivit rekommenderad Baby, men de är tydligen borta ur sortimentet sen nyår. Hmm kändes ju lite läskigt att uppenbarligen inte tyckte barn under 2 år skulle droppas. Men ja, andra hade provat med dessa för barn så det fick bli så. Vi har faktiskt aldrig på 8 års uppfödning haft en enda så ung liten snoris, så hade dålig erfarenhet av detta akutläge.

Jag bytte taktik med mat också. Bestämde mig för att endast ge sockervatten. Dvs lite kokt vatten med druvsocker. För energi och vätska. Hon kändes både lite uttorkad och dessutom började hon tappa i kroppsvärme och då kan de ändå inte tillgodogörasig någon mat. Såklart boostades boet med värmedyna!

Med milt tvång fick jag i alla mina medikadmenter: näsdroppar, ab'n och sockervattnet. 

Tyckte redan efter någon halvtimme att näsdropparna verkade hjälpa. Och sakta sakta vände vi denna krisen. CB orkade dia korta stunder, fick sockelösning av mig ett par gånger under dagen och nya näsdroppar till natten.

Nästa dag var en bättre dag och mirakulöst nog stod vågen på 106 gram!!   

Fortfarande snorklig i näsan och med lite nysattacker då och då tog sig lillan vidare genom det tuffa livet här på jorden. Igår måndag stod så vågen på 120 gram!! Och vi kunde konstatera att det var dags för CB med familj och återbördas till födslostaden och riktiga mormor Fifi. 

Vid det här laget är CB en mkt rörlig liten krabat som snabbt o lätt kravlade ur bolådan. Så hemma i Malmö vände vi boet så öppningen kom uppåt istället. Mamma Pod fick ta ett skutt i och ur. Peace of cake.

Jag hann väl bara hem till Flyinge och packa en kissa som skulle på ultraljud hos veterinärena, jo jag hann faktiskt dit också. Stod o höll katten medans den scannades när telefonen ringer...

Jag tänkte först inte svara, men bestämde mig för att bara tala om att jag inte kunde tala. Men då var där en helt förtvivlad Fifi i luren. CB var skadad!!

Hon försökte förklara om revan längs ljumsken.. omöjligt förstå på telefon och listiga sköterska Karin var den som hade huvudet kallt och sa "ta-en-bild" Ja naturligtvis!! Otäck bild på skadad CB damp ner och Anna, världens bästa veterinär    konstaterade genast att det måste sys.

Alltså det kändes helt overkligt, var detta verkligen sant?? Hade det hänt?? Skulle det aldrig vara nog?? Vi fattade inget men bara slänga sig i bilen och köra full fart till Malmö och plocka upp Fifi med parvel. Naturligtvis måste den lagas hemma i Flyinge, litar såå på Anna och de andra vettarna där.

Väl framme så konstaterade Anna att såret var djupt! Hon höll isär flikarna och jag svimmade nästan   

En 3 cm lång reva, 1 cm djup, bukhinnan synlig...

Man kan inte söva en så liten en, speciellt inte en snuvig variant! Det blev lokalbedövning med spray.

Alltså kan ni fatta hur smått detta är .. Och HUR sprattlig en sån liten är...   

När Anna efter bara 10 min kom ut med en ihopasydd spak liten CB trodde man inte sina ögon, huuur fick hon ihop det???

Ihopasydd!

Vad hade då hänt? Ja ingen vet.. Ingen såg. Men vår teori som känns som enda rimliga, då Dolly på inget sätt är en våldsam eller aggressiv mamma, är såklart olyckshändelse. Tror att Dolly tagit sats för att hoppa upp ur boet, stampat av med tassen och lyckats träffa bebisen och liksom slitsa upp den med klon, som ja, var i längsta laget. Ni vet som katter kan göra rivstart o sparka ifrån på ens egen fot ibland hemma när det stimmas.

Om hon hade stampat av någon cventimeter längre fram mot buken hade det gått fruktansvärt illa.   

Idag står vågen på 130 gram, något vi absolut inte väntat oss efter gårdagens pärs! 

Vi vet inte hur hon gör, denna lilla fantastiska krullis, hur hon lyckas öka och öka i vikt och utvecklas genom allt elände. Det måste vara sant att de kommer från yttre rymden, dessa små devåner, med speciella superkafter....  

Och till vår veterinärstation, Distrikstveterinärerna i Flyinge, kan vi bara buga..   

Återigen har de gjort underverk för våra älskade 4-benta vänner. Tveka inte att använda dem ifall ni bor pårimligt avstånd! 

Nu kan vi bara be till devongudarna och rymdvarelser om ännu mer kraft åt CB så detta läker och att det var 3:e gången gillt så hon nu kan få växa och frodas till perfektion utan vidare elände!   

Såret idag!

Kan bara tillägga att på 8 års avel här på Kungsgarden, har vi aldrig någonsin haft en enda unge som fått en skada åsamkad i bolådan, trots inte alltid helt nyklippta klor på mammorna. Men hädanefter kommer alla klor att vara nystubbade ständigt och jämt!! 

KungsgardenCats Lee of Arizona & Nicke Borg, rock music player

Husse Nicke o Arizona visar upp sig på helsida!

Coolare kompis att fota sig med är väl svårt att ha liksom?? Ja för båda två då .. typ..

Hihi! Men Ari är nog allra coolast! Kolla blicken!    

Ny version av gammal bekant!   

Jag har under senare året testat KMR på burk. Dvs mjölkersättning för kattungar, redan färdigblandad. 

Förutom rena bonusen av att slippa stå nattetid och röra och sila för att bli av med alla ev småklumpar så tycker jag denna är överlägsen i andra avseenden också! Det skall vara samma sak som pulverversionen, men lukt färg o konsistens skiljer sig markant. Medans däremot smaken är ganska den samma hälsar Birgitta som testat dem båda   .

Jag är svårt förtjust i getmjölk också, men inte alltid lätt att få fatt i, och KMR är säkert lika bra.

Iallfall tycker jag det nu med denna versionen. Vi har stödmatat en hel del småttingar med denna, och tycker de äter den bättre, ökar fantastiskt väl i vikt och mår som prinsar. Absolut skillnad mot pulverformen där iallafall jag upplevt emellanåt att det liksom inte blir så himla mycket bättre än att man liksom lyckas hålla liv i dem tills de är stora nog för fast föda. De ligger alltid en del efter syskonen i vikt..

Burken kostar runt 60 kr. Håller öppnad i kylen i 72 timmar, men går fint att frysa. Så när jag öppnar en ny burk tar jag och häller ungefär 3/4 i ispåse och spar resten i kylen i en burk med lock. Det beror såklart på åldern på bebis och omfattning av stödmatning hur länge det räcker. I de ispåsar jag använder rymmer en iskub ca 10 ml, jag brukar ta upp 2 såna om dagen/varannan dag så har jag färsk mjölk sen hela tiden, när den färska slatten tagit slut. Värmer så klart i mikron till fingervarmt.

Bara se till ingen tar den för en ramlösaburk å häver i sig   

Fryst version =)

Bebis som överlevde med hjälp av detta!

Vi hade en jätte supertrevlig utställningshelg i helgen som gick. Och kors i taket så har jag "redan" bilder klara hihi.

Många av våra favoritvänner o katter fanns på plats, såklart en massa roliga upptåg o fniss blev det i dagarna två.

Fina resultat också! Våra katter visade framfötterna på bästa sätt, och fick idel lovord av domarna.

Två små debutanter hade vi. Vår egen Skrynklan, dvs Liptons lillasyster Groovy Darjeeling, som går under många namn. Hos vardagsmatte Lina med familj heter hon Selma, i bengalkretsar så är då Skrynklan eller Lippolina mer vanligt förekommande. Underbart avspänd stor o kraftig tösabit! Hon har det mesta och vi är så glada att ha henne som framtida hona att ersätta mamma Darling med. Hon behöver bara mogna lite i färgerna, både ögon o päls så kommer hon verkligen bli en supertjej! Vi vill ju ha smaragdgrön eller aquafärgad blick och det tar oftast dryga året innan man är där. Värmen i pälsen kommer ju också efter hand.

Skrynklan dök upp på söndagen och fick idel lovvord, det gick så bra så hon blev Nominerad till final. Superstolta var både vi och matte Lina! Den här damen betedde sig som hon vore född showprinsessa, tog det hela med ro!

Debutant nummer två var vår snötjej Flingan. Numera ägd av Pia och Lennart i Malmö, som redan då de hämtade sin lilla drömtjej uttryckte intresse för utställning. Nu vet ju vi uppfödare att det inte alltid blir så. Alla människor har mycket i livet och när man inte är hooked på avelsbiten som vi så kan utställning te sig som en märklig företeelse, svår att prioritera in bland alla måsten. Vi ställer därför heller aldrig några krav på att sålda gosnosar från oss "måste" ut o visa upp sig. Vi är glada o nöjda bara de får ett kärleksfullt hem.

Hursomhelst så gjorde Flingan, som numera kallas Rizzla, slag i saken o tog husse o matte med sig på lördagen.

Ingen kunde varit gladare än vi. Mitt hjärta stannade en sekund och jag grät lite i hemlighet när jag såg denna fantastiska tjej.

Men vi kan inte behålla allt, och vi valde att låta syster Fifi stanna i katteriet dennagång.  Så man får helt enkelt trösta sig med att Rizzla har ett underbart liv, förmodligen ännu bättre än hon skulle haft hos oss, då hon nu basar över sina två betjänter och kattkompis Pez.

Rizzla tyckte detta med show var lite väl läskigt för hennes smak och hade nog helst stannat i buren.

Så otroligt glad man är då att man haft turen att få en helt fantastisk domare, som känner katter utan o innan i allmänhet och bengaler i synnerhet.   

Helt problemfritt och med stor kärlek lotsade Steph (Stephanie Serrai) lilla Rizzla genom sin första bedömning då man som alltid måste stå ut med att vändas o vridas på. Visa trampdynor och och mage o halsgrop för domaren (där kan nämligen små färgfel dölja sig). Inte oväntat stal snöprinsessan även hennes hjärta och kammade hem både BIV bland snökatterna och senare Nominering till final. I finalen fick hon visas upp av Åsa (Fifis kompis o Dumas favoritmänniska), som är lugn o trygg och även hon hjälpte henne genom den pärsen. Det var lite fräs när alla domare och domarelever skulle på och peta o vrida, men inga utbrott utan hon höll i hop det! På sluttampen hängde hon som en avslappnad världsvan liten diva i Åsas händer och tyckte förhoppningsvis attt hon kunde tänka sig att göra om det =)

De första gångerna man ställer ut en kattunge är det enda man ska bry sig om att den får en bra och positiv upplevelse! Vinna kan man göra senare, bara grunden blir rätt!

Vi är galet stolta över dessa två iallafall. Och jätteroligt att mattar o hussar tyckte det var så skoj att de vill åka igen!   

Lite mer rutinerade, om än inte så mycket är de två juniorkillarna Cash och Storm. De kom med resp matte och husse och hade inga som helst problem med att visa upp sig. Cash kastade sig i famnen på domaren så fort han fick sätta tassarna på bordet hihi. Storm var väl aningens mer värdig och behövde chramas en aning innan han bestämde sig för att visa att han inte var mindre man än halvbrorsan. Båda dessa killar är från våra kullar med fransmannen Eedle dsv Heartlover som föddes här förra sommaren. Så roligt att se deras utveckling!

Cash är en rasande färgrann gosse med superpäls och väldigt fin look. Ögonen är intensiva och milda på samma gång. Väldigt tilltalande. Lång och elegant men med finfin styrka o massa i kroppen.

Pälsen som gyllene honung i tonen. Tanken är att vi ska låna honom till någon av våra tjejer. Jag tänker så det knakar för att hitta bästa matchen i tjejväg!

Storm är i mycket  Cash raka motsats, en mörk riddare med bronsaktig patinaglans, en benstomme som jag faktiskt aldrig sett maken till. Hans ben är grövre än både Liptons o morbror Coopers. En bredd o kropp som ja, tar andan ur en! Härligt maskulint huvud och tuff look!

Pappa Eeedle är ju inte så stor som våra andrahanar riktigt, men väldigt välbenad. Just denkombinationen med Sundowner lämnade fantastisk benstomme på hela gruppen, och det tror jag faktiskt kommer från morfar Storm Warning, pappa även till Cooper. Något blev mkt bra i den genkombon!

På lördagen blev Cash tvåa av en radda pojkar i juniorklassen och Storm blev nr 4. Domaren den dagen fokuserade mycket på öppna rosetter och starka ljusare tre-färger, vilket ju Storm saknar en del av. Men han fick likväl en jättefin bedömning o wow för sin kropp o benstomme!

På söndagen var -som alltid- en ny utställningsdag. Och därmed annan domare som fokuserade lite annorlunda på poängfördelning och valde efter lite fler premisser. "Standarden" som man dömer raser efter är som en klok domare sa, ett grovt verktyg som ger ramarna, och naturligtvis utrymme för tolkning.

Denna dag valde domaren länge på Cash och Storm som etta och tvåa. Storms imposanta storlek o benstomme som plus och Cash mer färdig och harmonisk med sina attraktiva färger. Valet föll tillsist på Cash som var bäst i balans, Storm är såklart en sen valpig jättepony som säkert behöver ett halvt år till på sig minst att helt komma i balans med sina längder o bredder. Gissar dock han kommer bli jättehäftig som färdig. 

De andra killarna som tampades om placeringarna i juniorgänget var också fina så klart. Men fokus för en uppfödare är naturligtivs de hembakta och hur de tas emot =)

Vår Duma var på plats som juniortjej, och på söndagen gav hon killarna en rejäl match som slutade i att hon tog hem BIV-et bland de unga och senare även nominering o slutligen Best In Show! Wow vi var såå glada o stolta!

Lite röster från domare som vi kanske inte är så bortskämda med väljer bengaler i finalerna gjorde pricken över iet! Då känner man att kissen är ngt extra!

Duma är en bestämd dam som vill ha saker o ting på sitt vis och kan ibland ha lite högljudda åsikter om hur en showdag "ska" gå till.. Hihi. Man får curla henne lite och vara lyhörd så sköter hon sig perfekt. Ingen är bättre på det än Åsa! Hon är verkligen Dumas favoritmänniska! Hon träffar henne en del hemma hos Fifi och de har bondat rejält. Så jag överlät helt sonika Dumas framträdanden åt Åsa att deala med. Duma var urnöjd med arrangemanget och visade sig från sin bästa sida vilket alltså räckte hela vägen fram!   

Vår fina Sun var på plats båda dagar, och erövrade både ett Bäst i Variant, en Nominering och titeln Grand International Champion!  Jätteroligt med en avelshona som inte ställs så mycket pga att hon haft kullar, som kan matcha de utställningsvana killarna både i temperament och skönhet!

Våra avelshanar representerades denna helg av Dogge, SunDog. Med den äran! Nominerad båda dagar och även BIV söndag. Dogge har varit lite tonårigt hormonig tidigare o gruffat lite ibland när domarna lyft o dragit i hans vackra kropp. Men nu börjar det märkas vem som är pappa och denna helg var det idel stora kurrmotorn på och massor av brödbakning under bedömingarna, roligt!

Så hade vi även ringräven Lipton på plats, han var som vanligt på mkt gott humör om än liten aning ur bästa pälskonditionen. Precis som pappa Cooper alltid är såhär på vårkanten. Mitt emellan vinter o sommarskrud.

Tvärhårt motstånd också av andra snygga kastrathanar och fick se sig slagen av danska Fauno, tillika hans systerson fast han är flera år äldre =), som tog BIV o finalbiljett, Grattis!!

Ja så blev vi också Best In Show uppfödare, vi delade segern med snigelfamiljen de luxe, Pia-Pizzi's, det är vi stolta över minsann!   

Tack som vanligt alla godingar som gjorde vår helg extra givande! Extra tack till Anna-Banana, Gunilla, Hillevi, Lina, Johan, Pia o Lennart som alla orkade komma med våra fina uppfödningar så de fick visa upp sig! Och såklart till Åsa för att han varit Dumas handler! PUSS på er alla och såklart alla andra rara vänner!   

KungsgardenCats Duma, BIV, NOM o Best In Show!

Ny titel, BIV & Nom!

IC Kungsgarden SunDog, BIV, Nom !

Kungsgarden Groovy Darjeeling aka Skrynklan, Nom!

Kungsgarden Fragrance of Snow, BIV & Nom!

En helt underbar liten snötjej!

Duma & Åsa in action!

Neospride Anna med Kungsgarden Cash of Neospride, Ex 1 & Ex 2!

Skrynklans vilda häftiga flytmönster!

...och hennes underbara kropp!

Cash!

Cash igen  

Kungsgarden A Perfect Storm

En riktig ponyhäst in da makin! 

Duma

KungsgardenCats SunDog

Sundowner, BIV & Nom

Coola Lipton

Dogge o Steph på span!

Ser nöjd ut...

Dogge roar sig i pausen =)

K-litter 4 weeks picture!

Våra små K-grisar växer så det knakar! Bolådan är utbytt mot hela golvet-minus under sängen - att springa på!

Mystic börjar bli frustrerad och vill i vanlig ordning ha ut dem i huset, men jag försöker sätta emot lite denna gång. Utställningar på gång och jag vill inte blanda dem i miljön där ny baciller som mest kan komma in. Hon får vackert stå ut med att släppas in o ut i barnkammaren ett par veckor till!

Här följer lite blandad kompott med snap shots på småttingarna, de är verkligen ljuvliga!

Den här bilden är Facebook-kändis kan man säga.. Den har valsat runt och har numera över 3500 likes och närmare 700 delningar, otroligt! Tur Mystic inte vet om det då skulle hon bli en olidlig diva här hemma =) Ja och säkert hennes lille kille också! Men det ÄR en grymt fin bild också.

Pussgrunkor!   

Cooperhänget sitter som en smäck!!

Fick mail häromdagen också från Puman, aka Busy. Puman är ju Lo-djurets syster och bor kvar här i Skånelandet.

Hon är en härlig tjej som ständigt roar sina tvåbenta betjänter som jag tror hon har lindat rätt väl runt tassen.

Tur jag vet hur härligt hon har det, för jag kan verkligen ångra ibland att jag inte sparade även denna fina tjej! 

Är säker på hon rosat aveln med superbabies!  Tack Lena för de fina bilderna!

Allt i ett hus måste ju undersökas!

Får det lov att vara lite gottegott??

Tre och en halv vecka på denna jorden..!

Jaa TÄNK om affärerna sålde såna här i lösvikt!! Bara gå o plocka på sig liksom...  Min gottepåse skulle vara sprängfylld varje lördag!     

Lillkillen nästan ikapp brorsan i vikt nu!
Han startade på 63 gram vilket är mkt litet men det bekymrade aldrig honom!

Spännande värld därnere..!

Fantastiska mönster på ormskinnstighta pälsar på dessa små!   

Hidden Legacie, aka Nimbus, a true tree leopard!

Vår kull med "gömda" förmågor, Hidden-barna, har hunnit bli en sådär dryga 5 månader, tiden rusar! Har fått så fina bilder på fyra av dem nyligen. 

De är ju Idahos första barn det här så det är extra spännande att se dem växa! Vi är supernöjda, de har verkligen utvecklats som de lovade redan som små.  

Njut av alla vackerbarn!

Nimbus & Ozzy BFF!

This is the hansome guy Hidden Legacy, aka Lego!

Lego and his BFF the snail called Donja!

Cool leoopardlike-ish pattern!

And little sister, Hidden Secret, aka Sessan!

Ready for spring tour with mummy!

Sessan and her BFF elk- friend!

Sessan has a bit hang ups on shoes..!   

Last but not least, second sister Hidden Baby, very cool and hansome!