En klassiker... men kanske en dålig idé vad gäller ansvar för sina avelsdjur..

Nu kommer jag bli riktigt illa om tyckt på vissa håll, men det tar jag. Inget som är nytt under solen. Alltid obekvämt med folk som uttrycker sin åsikt.

Jag måste säga att jag baxnar ibland.. Att jag nästan tappar ögonen när jag ser att bengaler som mer eller mindre liknar huskatter sålts till avel... Och detta är alltså år 2012 , när rasen ändå kommit såå oerhört mycket längre än för fem år sedan, och vi överlag har katter där man slipper "gissa rasen".

Det finns en oändlig lista naturligtvis varför en etablerad uppfödare väljer just en specifik katt till avel.

Superflashig, stamtavlan, benstommen, huvudet, detaljer.. etc etc.. Fine, det köper jag. Är man insatt i sina linjer så vet man vad man behöver och framförallt kanske man sparar lite mer "detaljkatter" från sina egna linjer än vad man köper in, då går de flesta på helheten.

Och kolla runt på hemsidor, etablerade uppfödare må ha olika smak och tycken om vad som är en snygg bengal, men överlag är det ju normalsnygga eller bättre bengaler som är inköpta eller sparade. Det är inte där problemet ligger. Det är för de nya uppfödarna.

Om man blir kontaktad av en person som vill börja föda upp bengaler, och bestämmer sig för att sälja en avelskatt till den, så faller i mina ögon ett oerhört tungt ansvar på den etablerade uppfödaren. Jag säger nej 99 ggr av 100, som ni ju alla vet. Men det behöver man ju inte göra, alla har varit nya och behöver såklart råka på en seriöst intresserad och engagerad uppfödare som är villig att ta på sig mentorrollen och guida en nykomling framåt i bengalträsket.

Men liksom... att då sälja en bengal som med knapp nöd tar cert i öppen klass???? Det är inte ok!

Visst kan en katt bli mindre än förväntat, sämre i kontrasten än förväntat, visa sig ogilla utställningar även fast föräldrarna funkat. Det kan man inte lasta uppfödaren med. MEN HALLLÅÅÅÅ LIKSOM!!  Om uppfödaren inte kunde känna igen en helt medioker eller ännu sämre kattunge som liten, ja då blir man ju mörkrädd!
Har ni funderat på hur det slår tillbaka på den som sålt katten?? Vem vill att en icke rastypisk  katt ska visas upp på shower och ståta på någons hemsida med ens eget stamnamn?? Är det värt de där extra slantarna man får vid försäljningen?? För extra till avel, det kostar alltid en bengal om än i varierande grad. Och det är garanterat där den största problematiken ligger, som vanligt. $$$$$$$$. 

Nä fan, det är ju oärligt. Jag köper inga argument som att  "när man är ny så får man ju jobba sig upp, det fick vi göra".. eller den ska ju "bara gå i avel, inte ställas ut".  En dålig bengal ska inte va nån annanstans än i någons soffa som kastrat. Och vad är då en dålig bengal  ?? Ja idag är det som jag skrivit ovan en katt där man får gissa rasen. Man behöver inte ha rosetter, man behöver inte ha en ULTRAsuuperpäls.. man behöver inte ha miniöron, men man behöver åtminstone läsa standarden, och då  SKA en bengal ha kontraster, lyxig pälskvalitet, öron på en viss plats o inte rakt upp.. osv. Saker som brister mycket överlag fortfarande är ju storlek och benstomme tex, och då kanske man ibland får se förbi det, med en katt som har mycket annat värdefullt!! INTE med den individen som saknar det mesta annat. Också. Lika lite som ENBART lite storlek gör en avelskatt.

Jag väljer att sälja de allra flesta som kastrater, först och främst för att jag vill.  Och är jag det minsta osäker på huruvida kissen kommer tillföra ett avelsprogram något mycket positivt så är det ju bara fördelar med att den blir kastrat. Katten blir lycklig i ett forever home, jag slipper våndas över framtida utveckling. Win -win helt enkelt.

"Hon ville ju köpa den katten ju.." är ett annat bra argument för den som vill avhända sig allt ansvar. Men om det nu är ny männsika i bengalvärlden som ju tyvärr nya uppfödare ofta är, nästan ingen orkar ju ta sig tid att gå den långa vägen med kastrat o kanske lite utställningar först för att träffa andra och lära sig mer om rasen, så kan man inte överlåta det ansvaret på en nybörjare. "Han-kröp-upp-i-mitt-knä-privilegiet" tillhör sällskapsköparna!

Hur kul är det  att stå som ny uppfödare på en utställning med sin unga avelskatt och jämföra med andra.. och om inte förr, då (förhoppningsvis)se skillnaden på den egna katten och 99 % av de andra?  För idag är som sagt kvaliteten så himla hög över lag på de som seriöst ägnar sig åt utställning så det är ju max en, eller möjligen två bengaler om utställningen är stor, som står där med fluffpäls, och ett huvud som kunde suttit på Misse där hemmavid ute i rabatten.. ränder o prickar om vart annat..

Jamen om det nu är så fåå...vad gapar hon om ?? tänker ni nu såklart.

Problemet är ju att det inte är så få, utan att de bara så himla sällan kommer ut på show så man ser dem inte, de visas oftast bara en gång för att få sitt AG. Men de finns... alldeles för många. Trust me.

Väldigt många bengaler behöver bli avelsgodkända (AG) innan de kan få registrerade kattungar efter sig. Pga av att vi jobbar mycket med silver i linjerna, och därför dyker de upp åtminstone en gång på utställning.

Jaaa.. hur kul blir det då om kisse inte klarar poängen för det?? Och kanske dessutom visar sig ha vitfläck eller svansknick, vilket är andra problem vi tyvärr har på rasen och som man måste ta på allvar. Ofta ligger redan en kull kattungar där hemma hos den nybakade uppfödaren och väntar på att få köpa stamtavlor... Ojsan.
Lika mkt ansvar som uppfödaren till den sålda katten har,  har naturligtvis nykomlings-ägaren att ta hjälp att gå igenom katten med hjälp ngn erfaren så man just inte står där och gapar förvånat inför faktum med ngn avvikelse som ej är tillåten. Eller helt enkelt utvecklats för dåligt, INNAN man parar. Då kan naturligtvis utställning vara bra, om man vill se det som en vägledning. Ska vi ta kull eller ej?

Vifläck och svansknickar dyker tyvärr upp senare än leveransdatum på kattungar, men såklart är det då ansvar på den säljande uppfödaren att vägleda och råda/avråda till vidare avel.. Kanske bör katten kastreras, hur pissigt det än känns om den inte håller standarden.

Undrar hur många uppfödare som tittar på sin uppväxta uppfödning med kritiska ögon och verkligen säger till ägaren att, "Nä, hörru, kastrera den där katten så gör vi deal om en ny som håller bättre..."   ??? För det är i mina ögon ett ansvar man har för sina linjer och avelsdjur. Man kan inte bara håva in pengar i ena änden och leka tre små apor i den andra..

Men är man noggrann från början och bara säljer det bästa huset förmår till vidare avel, eller kanske inte mkt alls innan man uppnått en ännu högre standard, så hjälper man både sig själv, andra och rasen i stort.

Vi på Kungsgarden väljer ständigt att plocka fina honor/hanar ur vår avel som gett underbara små vackerungar, men kanske inte av den typ och kaliber som jag vet att tom sällskapsköpare väntar sig från oss. För jag tycker då att det liknar lite falsk marknadsföring.. Men jag är kanske överkänslig åt andra hållet. 

Det här är en allmän reflektion, sällan lägger jag stamnamnet på minnet när jag ser en totalt otidsenlig indivd dyka upp på show.. Ja, jag kollar katalogen, höjer ett ögonbryn, suckar lite och går vidare. Har glömt vem den kom från en kvart senare. Tyvärr händer det nästan på varje utställning.

Så jag har inte alls "några speciella" jag tänker på här i bakhuvudet utan ber bara om en eftertänksamhet innan ni säljer till avel. Kommer den göra nytta? Kommer det bli bra hos den aktuella personen?? Inte bara "Jag säljer för att jag KAN."

Vi jobbar väl alla tillsammans för den här rasen?? Vi lägger alla ut det snyggaste vi har på våra hemsidor!

Naturligtvis tror både den nybakade uppfödaren och sällskapsköparen att det är en sån kisse de får med sig hem för sina ganska många pengar. Är det då inte ett ansvar att se till att det blir så???? 

Och jo. Hälsan är nummer ett och temperament.  Men när vi nu har snygga, snälla bengaler med bra hälsa... så kan man faktiskt hetsa upp sig över annat också! Och jag måste säga att väldans ofta har dessa avartsbengaler också riktigt trist temperament.. Så liksom allvarligt, PLEASE, var lite schyssta, välj ut fina katter till vår fina ras utveckling!

Fridens!

Hur kommer de små älsklingarna bli?? Ständig fråga..

 

Mic & Felicia

17 oktober 2012 07:42

Det är därför jag gillar dig så skarpt, Ullis! Du uttrycker inte bara en åsikt, du uttrycker den bästa åsikten!Hugs!

 

Dania

17 oktober 2012 09:39

Hi Ullis,

I am so very interested what you wrote in this article. Hehehe can you translate it in English....;o)))))))
Hugs from Dania

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Just nu tycker vår Kitty att detta är galet kul! Hon blir snabbare och snabbare, så man får lägga godisarna allt längre in mot de första gångerna. =) Tycker ni det ser skoj ut för kissarna? Dessa och många fler fina aktivitetsleksaker till de fyrb...

      Heeej alla goda fina vänner!    Nu är det äntligen vår i Skåne på riktigt och jag har ett nytt vårlöfte att bli en kalasbloggare! Tadaaa! Har mycket på gång här på Kungsgarden och vi har såå mycket fantastiska resultat från utställ...

  Kungsgarden Apple of My EyeSugen på ett kval i augusti! =)   Som jag nämnde häromdagen har vi ytterligare ett par smågosingar som gärna vill komma med på WW och kommer försöka kvala under augusti och september.  Vår sista möjliga "WW-kull...

  Ännu en titel, UNDERBART med titlar ju! Scandinavian Winner SC Absolutely My Own private Idaho Ja jag har ju inget att skylla på mer än den eviga tidsbristen.. Jag menar för att jag missköter min blogg.    Sommaren är äntligen här, ska fö...

  The girls and the trophys!      Härom helgen när vi var på utställning i Norrköping så var det även prisutdelning för topplistekatterna från 2014. Vi har ju blivit lite bortskämda med att ha någon gosnos i toppstriden och få hämta pokal...