Världens charmigaste kattunge, Lucy!

Kommer ni ihåg vår första hemuppfödda silverkatt? Lilla Lucy, Pärlans singelbarn   (ej att förväxla med snigelbarn!   ) Cooper var stolt pappa och vi blev omdedelbart kära i den lilla (eller snarae jättetjocka stora) underbaringen, och hon fick stanna på Kungsgarden. Det här var sommaren 2009 och vi hade inte avlat så himlans länge ännu och höll på att förkovra oss i genetik och blodslinjer. Lucy fick en kull med 5 underbara ungar, hon var en riktig praktmamma! Älskade dem alla och vårdade dem ömt och noggrant.   

Men så småningom kände jag ju mer kunskapen kom att jag inte var bekväm med de silverlinjer som låg bakom Lucy på mammasidan.  Silver har ju varit svårt att satsa på just för att det funnits en drös genetiska problem i de linjerna.

Nu var visserligen både Lucy och hennes mor Pärlan friska som nötkärnor, men så lätt är ju inte avel utan oönskade anlag kan ploppa upp. Så med sorg i hjärtat bestämde vi oss för att lägga våra silverplaner på is och kastrerade både Lucy och mamma Pärlan. Aldrig lätt att välja bort en Cooperhona kan jag säga..

Båda fick nya nya finfina hem som kastrater, Lucy bor nära oss i Lund hos Margitha med son, så jag var själv där och lämnade henne. Det är nu två år sedan drygt, och igår damp det ner ett mail med bilder och en hälsning från Lucy. Underbara fina! Visst ser hon ut att må som en drottning!   

Nu äntligen, snart 4 år efter att våra sista silvrar föddes på Kungsgarden är vi på gång igen, hoppas vi! Maya o Gail ger oss silverhopp om framtiden!

Lucy In The Sky 4½ år gammal.

Lucys egna små, då för länge sen..