The great 8 !
Sprillans nya, endast ett par timmar gamla. Kärlek! 

Ja nu har jag ursäkter för mig igen! Inte bra inte... Hoppas hösten med rutiner ska få mig att hinna med allting lite bättre nu igen. Blir så mycket "avstickare" från vardagssakerna när solen skiner och gräset är grönt..   

Men förra veckan har verkligen varit fullt upp i katteriet! I torsdags fick vi en ny kull, och gissa om det var kattungar i den!! Hela 8 stycken små gosnosiga raringar såg dagens ljus på mindre än tre timmar! Jag var så säker på att hon var klar efter sex så jag la mig för att vila lite, och när jag slog upp ögonen en stund senare fanns där två till!

Oj oj jag kan säga att efter en vaknatt så är man ju inte heelt superpigg direkt så det tog många försök innan jag lyckats reda ut myllret i bolådan! Om där verkligen var så många eller om jag såg dubbelt..

Men jo vi har alltså en kull på 8-lingar   Och de ser sååå fina ut! Fem flickor och tre pojkar. Sex är spotted och två är marble. Ovanligt hos oss med marblisar, men det är ju ett recessivt anlag och man vet det ploppar upp ibland. Att mamma Marie bar marble var inte helt oväntat, hon är ju syster till Lennon, och han gav oss ju ett par marblar under sin tid som avelshane. 

Hon är iallafall en helt fantastisk mamma! Och såhär långt har vi inte behövt stödmata någon enda (pepparpeppar...). Däremot stödmatar vi ju mammakatt såklart, med allt gott hon kan tänkas vilja ha.   

Mycket lackade små tår blir det, har faktiskt inte full koll ännu på vilka som är vilka..

Det är en homogen kull med idel stora fina rosetter och gyllene färger. Så vi har nagellack på tåssingarna  i olika kombinationer så de går att hålla isär. Normalt är jag ingen som väger bebisar maniskt, utan mest emellanåt för at ha koll på stadig uppgång.

Det är oftast lätt med lite rutin i ryggen att se att de mår fint och växer som de ska. Men här vill man verkligen ha stenkoll på att ingen halkar efter, i den stora barnaskaran. Så invägning varje morgon och är någon lite efter i ökning blir det en extra för den på kvällen. En lillskrutta har vi, som ligger lite drygt 20 gram efter de mindre av sina "storasyskon". Men så länge hon följer sin kurva och är pigg och hungrig är det ingen fara. Men såklart har man hökögon på just henne!

Jag tyckte vi fick stora kullar förra sommaren, med 6-lingar o 5 -lingar, men detta året har vi ju toppat det med 8-lingar och 7-lingar! Jag ber alla bengalgudar om nåden att få se alla små hjärtebarn växa upp till ståtliga minileoparder...   

Så i söndags, JUST när årets lilla Flyingehappening skulle till att gå igång (loppis på fotbollsplanen fniss) ringde Veronica från Lund och sa att Savannah fått värkar. Bara bita ihop över missade fynd och friterade bananer, lämna ungarna själva att botanisera, och köra till stan.

Sambo Johan ringde när jag var på väg in och meddelade att det fötts en bebis men att den tyvärr inte levde utan var bara ett litet naket embryo i en extra tjock hinna. När sånt händer är det ju alltid tråkigt, men så är det och jag är då mest tacksam för att den kom ut och inte ställde till ett stopp som då kan orsaka kejsarsnitt...

Just när jag kommer till parkering möter Johan mig och berättar att en till har kommit, men den ser också annorlunda ut och har knappt nån päls och inga fläckar. Jag blir såklart lite orolig om detta ska bli en trist upplevelse för både mammakatt och oss.. Men väl uppe i lägenheten ser jag den udda ungen, det är en snöfärgad hihi!

Såklart en surprice för Johan och Veronica som hade väntat sig svartspottade som mammakatt. Och en liten överraskning för oss också, Savannah har gamla snökatten Marmelad, en av våra första honor, i fjärde led bakom sig: Marmis är mamma till Chai som är mamma till Bug som är pappa till Cheetah som är mamma till Savannah.

Men eftersom vi inte sett till anlaget sen dess så glömmer man ju lite att där finns. Nu med pappa Niño som ju bär snö från sin pappa Walrossen fick det en chans att blomma ut igen!   

Så så är det ju med recessiva anlag, man blir aldrig av med dem, på gott och ont de kan verkligen ploppa upp många många generationer senare! Vad gäller färg och mönster är det ju bara roligt, men det kan hända lika gärna med defekter och sjukdomar, så man bör ha väldigt god koll på vad som finns i linjerna vad gäller mindre kul saker.

Fyra små godingar blev det i denna kullen, alldeles lagom för en förstagångsmor! En snöflicka, en snöpojke och två brunspottade, även där en pojke och en flicka!

Lilla familjen mår so far prima och barnen ökar finfint i vikt! Ska bli såå spännande att följa utvecklingen.

Det är lite speciellt med första kullen, då vet man så lite om hur de små ska bli och vad som verkar vara starkare resp svagare anlag från katten i fråga. För man kan lugnt konstatera att tex vissa honor lämnar ungar som väldigt mycket är präglade på deras egen look, oavsett vilken hane man använder. Medans andra får mer olika beroende på vilken hane man valt...

Idag är det dags att ta lite av vildisbarna till vet för vaccination och check up! De ska flytta till egna hem nu minsann, känns såå bra! De har alla fått så fina mattar och hussar.   Mer om dem i veckan, jag lovar!

Savannahs mixkull! Underbara! 

 

Dania

27 augusti 2013 19:54

Hi Ullis,

congrats to your new litters. Very special the marbles and snow kittens...;o)))
Can't wait to see them grow.

Hugs from Dania

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Just nu tycker vår Kitty att detta är galet kul! Hon blir snabbare och snabbare, så man får lägga godisarna allt längre in mot de första gångerna. =) Tycker ni det ser skoj ut för kissarna? Dessa och många fler fina aktivitetsleksaker till de fyrb...

      Heeej alla goda fina vänner!    Nu är det äntligen vår i Skåne på riktigt och jag har ett nytt vårlöfte att bli en kalasbloggare! Tadaaa! Har mycket på gång här på Kungsgarden och vi har såå mycket fantastiska resultat från utställ...

  Kungsgarden Apple of My EyeSugen på ett kval i augusti! =)   Som jag nämnde häromdagen har vi ytterligare ett par smågosingar som gärna vill komma med på WW och kommer försöka kvala under augusti och september.  Vår sista möjliga "WW-kull...

  Ännu en titel, UNDERBART med titlar ju! Scandinavian Winner SC Absolutely My Own private Idaho Ja jag har ju inget att skylla på mer än den eviga tidsbristen.. Jag menar för att jag missköter min blogg.    Sommaren är äntligen här, ska fö...

  The girls and the trophys!      Härom helgen när vi var på utställning i Norrköping så var det även prisutdelning för topplistekatterna från 2014. Vi har ju blivit lite bortskämda med att ha någon gosnos i toppstriden och få hämta pokal...