Dax för lite mer yta! Etta med öppen planlösning, kokvrå och WC =)   

Dock ingen dusch tack o lov!   

Vår lilla gökunge, turhan inte knuffas mer än i mjölkbaren iallfall!

Ja alltså helt klart så ÄR det ju ingen riktig gökunge.. Den kom ut samma väg som de andra. Jag såg det själv =)

Men eftersom vi sällan får marbles så känns det lite gökungelikt att plötsigt få ett par sådana i kullen OCH inte minst när en krabat av det svartare slaget är stor som en elefant och tar för sig som bara den i mjölkbaren!

På 6:e dagen vägde han närmare 250 gram.... Syskonen kämpade alla då för att komma över 200 grams strecket lol..

Så om någon är sugen på en stor o maffig kille så tror jag minsann att Rumble Fish, eller Fisken som han kallas

(sälen hade vart ännu mer passande, I know..) kan infria de förväntningarna. Loj och gosig är han redan också.

Om han inte äter med spinnknattermotorn igång så sover han djupt. På tvären över alla sina syskon.

Vi fick en stor kull denna gång, hela 7 småttingar var det. Tre marbles och fyra prickiga. Tyvärr så tappade vi en liten marbleflicka tillbaka till bengalgudarnas himmel efter ett par dygn. Jag vänjer mig aldrig och anklagar alltid mig själv... Men ibland är det inte meningen tydigen.   

Marbleflickan i gruppen hade ju ett självskrivet namn. Chattade med darling Steph under födseln och hon blev ju så ivirig när det kom marble så jag sa genast jag skulle döpa efter henne om där fanns en tjej. Hehe.

Inte alls den fantastiskt spektakulärt mönstrade sorten hon själv brukade föda upp men det kan man ju inte ta hänsyn till. Detta är vad som blev och nu heter hon Ritzy Stephanie och verkar urnöjd med det! Hoppas hennes tvåbenta namne e lika glad =P

Ännu är de bara en vecka gamla så bilder på allihop kommer när de öppnat sina små ögon.

Lilla flodhästen!

Stephs lilla namne!

Allihop med mamma Romance.

Hon är verkligen en supermamma!

Just a little note to my foreign friends:

My web side is stuck in some enoying way! Cant do anything with it so its a bit out of date at this moment. Hoping to get help soon. Same goes for my email, really messy! I get some emails several days after and from time to time it seems like the mails I send just disappears into cyber space.

Facebook is the easiest way of reaching me! Dania, keep looking for the "stuff" I've sent you! Its on its way!

Hugs everyone!

Ullis

Jag ligger ju såklart efter här med!

I juni så tog Fifi hem den fina titeln Junior Winner, vilket vi är mäkta stolta över såklart   

Man behöver fem Best In Show-titlar under kattunge-juniortiden. Sen bucklan bärgats så har Fifi knipit ytterligare två vinster så hon får med beröm godkänt minsann!

En annan av våra unga tjejer som nästan lyckades få till det på JW-fronten var Duma. Hon åkte samma helg som Fifi blev färdig JW till utställning i annan del av Sverige för att försöka få ett femte BIS. Detta var Dumas sista chans då hon i veckan efter skulle lämna juniorstadiet bakom sig. Vi hade väl inte riktigt tänkt satsa så på denna damen eftersom hon uppvisat viss attityd på show.. Divig liksom. Snäll som ett lamm men ganska högljudd i sina åsikter om hur ful alla andra katter var. Så länge hon får all uppmärksamhet o leka på domarbordet är det kalas, men att hänga snyggt inför olika uttagningar o stirra på störiga katter i kring är inte hennes grej.

Men trots allt så tog Duma BIS på 4 av sina 6 utställningar och därmed insåg vi att hon hade en chans att få till det och hann anmäla en sista gång.

Nominerad blev hon och röster fick hon, i sin sista ungdomspanel, men en ocikatt fick fler röster och hon slutade på snöpliga 4 BIS.  

Tack till handler Åsa som gjorde ett finfint jobb med divan på den showen, själv satt jag hemma o bet på naglarna för både henne o Fifi. Läskigt att vara med men ännu läskigare att sitta på avstånd å stirra på telefonen....

Nåja fina tjejer båda två och Sanna har ju gjort ett jättejobb med Fifi och kuskat runt och hållt henne på bra humör när hormonerna har spökat, så roligt också såklart för vardagsmatte och numera delägare att det gick hela vägen!   

Dumas junihelg, finfina resultat det också trots allt!

CB har lagt på storcharmen för att få Fifis kompis på fall!

BRA!! Antar att ni är en del som undrat =)

CB är stor tjej på riktigt nu, fått stamtavla så hon är en äkta devon rex minsann och ett mer riktigt namn.

Cebelia bestämde Fifi att hon skulle heta, det kändes ju som en bra längre variant på CB.   

CB är numera helt hel o hållen och har fyra starka ben att springa o busa på!   

Hon är underbart söt o fin o rar! Det var en extremt jobbig tid kan jag säga, passning på riktigt dygnet runt i över en månad. Jag fick åka ner till Malmö o byta av några gånger när Fifi hade för många timmar på jobbet. 

Nurse Åsa  likaså var behjälplig men tyngsta lasset drog såklart Fifi själv.

I efterhand kan man säga att jag tror många kanske inte skulle vilja göra om det, och det vill inte vi heller, MEN skulle det hända igen så skulle man såklart naturligtvis göra precis samma sak igen, för sån är man ju!

Det var en del personer som tyckte det var galet, att lägga all möda på något som verkade tämligen tröstlöst.. Men alltså om hon fått nån stor infektion av såret, tappat gnistan, plågats o haft on etc, ja då kanske man tänkt annorlunda. Men att ge upp när "enda" felet på lammungebarnet var ett hål i skinnet?? Nono.

Dock så hoppas jag att vi aldrig aldrig behöver vara med om något liknande en gång till för det var stor stress

och väldigt jobbigt för alla inblandade. Tror lilla CB var den som brydde sig minst! Hon var som en solstråle hela tiden.

Enda gången hon protesterade var när hon fått vara "lös" med benet en stund och man måste vika ihop det igen

och förpassa det in i strumpan   . Men såfort processen var gjord så var hon lika glad igen    

Nu är CB dyga 3 månader, fortfarande hemma hos sim mamma o Fifi. Men CB ska flytta till Stockholm, till sin storebror "Herr Nilsson" och Fifis Moster Anki i september. Så hon stannar inom familjen.   
Där kan hon fortsätta sina nattliga bitorgier som nu drabbar Fifi   

Här kommer lite kavalkad med bilder från CB's sommar!

CB med mamma Dolly, lös o ledig med hel mage o ben!

CB i polkadot outfit!

... Mera rosa men nu randigt!

Påklädning!

.....Påknytning....

CB firar midsommar!

Nurse Åsa, en av CBs hängivna barnvakter!  

CB stor tjej! Sover hög men mamma o bengalauntie Duma

Piggy enjoys her self!

Hur kan det plötsligt kännas som höst efter att ha varit högsommar av bara tusan?? Nu är det istället kallare o ruggigare än normalt för årstiden här i Skåneland. *ogilla*

Men det gav mig lite höstfeeling och rutinerna känns lättare att komma tillbaka i.  OCH därmed stor bloggskärpning!

Har låtit mig va superslö hela sommaren och ha den på torka. Jag har ju bloggat nu sen november 2008 om vårt vardags- o showliv ihop med bengalerna, JISSES så tiden går, och ja lite småtrött på konceptet kanske..

Ändå finns alltjämt så mycket att berätta och ha åsikter om, så jag får nog ta och sparka mig lite där bak och komma in i bloggrutinen igen.

Fick dåligt samvete när jag fick ett härligt sommarbrev från Lion med betjänter på Åland, och de skriver att de följer våra äventyr... F'låt! 

Ni ska få en sommarresumé om Kungsgardarnas liv o leverne, men idag blir det mjukstart med en liten film. Det är vår Piggy som demonstrerar att det inte bara öser ner ute idag utan att man kan låta sig inspireras o fixa härligt regn även inne!

Enjoy alla mysiga vänner!    

Till vardagen här hemma hör ju att regelbundet kolla hjärtan på våra avelsdjur. En kostsam historia, och "evig" eftersom det bör göras varje år..

Och när man har över 15-talet katter så blir det en slant. Men såå värt det. Och bara att prioritera! Ibland får kanske då makens whiskey eller favoritost stryka på foten   

I söndags hade jag tur att knipa åt mig två tider på clinicen när jag ändå var strandad i Skåne och det passade perfekt för SunDog och vår nya silverflicka "Gail" att få komma på check up. 

Deras värden var prima, och nu har de precis fått ha en romans också, så alla tummar, fingrar o tår är kryssade o hållna för en härlig hög med silver o guldbabies i slutet av juni...   

Vi förväntar oss endast spottade babies då SunDog inte bär marblemönstret men statistiskt skall vi få 50-50 silver och gyllene.. Men vi vet ju alla att verklighet och statistik inte alltid går hand i hand, så vi väntar med spänning på att se om det blivit några små bullar på jäsning och sen då isåfall hur färgerna slår ut..

Nästa omgång scanning blir i juli, då ska fler av våra påläggskalvar kontrolleras!

Nino myser med favoritkille!  

Det här är bara det bästa! När saker går över förväntan i raketfart!

Vår stora myskille Niño är ju numera kastrat sen i februari. Vi hoppas kunna hitta ett hem åt honom där det skulle fungera med en f-d fertil hane, dvs inga andra fertila katter och helst inga kastrathanar heller.. Jag brukar försöka chansa så litet som möjligt och undvika sådant som kan trigga en bengalkille som varit van att vakta sina tjejer, till att strila eller reta upp sig på en annan "karl" så att säga.

När Emma med familj hörde av sig lät det perfekt. Två småkillar (Niño älskar barn som de allra flesta bengaler)

och en luddig leksugen birmakastrat till kompis. En hona då trodde jag..

Men när de kom för att hämta vår prins så visade det sig att jag missuppfattat, och det var en kastrathane de hade.   Upps... Men de bedyrade att han var såå snäll deras Bamse och de ville gärna prova. Lovade mig att bygga galler mellan rummen om det verkade svårt.

Det tog väl typ en halvtimme så var Niño varm i kläderna! Bamse blev hans buddy BFF omedelbart. Underbart!!

Alla verkar supernöjda, katter, ungar, föräldrar och vi såklart.

Älskade Niño vi hoppas du får ett underbart långt o lyckligt liv i Västervik! All kärlek från oss härhemma!  

Nino & Bamse sover i sängen varje natt

Det bästa man har sätter man på bordet!